....till vårt kök, hämtade jag främst från min morbrors kök.... Första gången jag såg det, var jag helt såld! Jag tycker dom har ett helt underbart lantkök, från Lidhult....

Så när det var dax för oss att börja skissa på vårt eget kök, jaaa då var det deras kök som jag hade på näthinnan.

I lördags kväll var vi hemma hos dom för att fira min kusin Anton, som fyllde 20 år.... Herregud, hur kan Anton ha blivit 20???? Det  var ju det jag var, när jag passade honom som liten gosig 1-åring.......

Deras kök går i ljusgrå nyans.... Jättesnyggt!!!

Alltid lika trevligt och fantastiskt god mat!!! Tack för en trevlig kväll!

Och med detta lilla inlägg har jag nu passerat 400 inlägg här på bloggen, inte illa va??? Det kunde jag faktiskt inte själv tro, när jag en gång startade....

... sakta men säkert! :D Tack Lotta!!! Jag lyckades fixa bilden så den blev lite "mindre" så jag kunde ladda upp den här! Tjohoo.....

Håll ut go vänner.... I fortsättningen får ni hålla tillgodo med min "lekstuga" dvs när jag försöker lära mig en "ny värld"..... Men förhoppningsvis skall det väl leda till något? :D

Som ni ser, självförtroendet är STORT hos våran misse.... He he he....

Jippi! I dag på lunchen behagade solen visa sig!!! Yes!!! Jag slet åt mig kameran och rusade ut i trädgården....

En som villigt ställde upp som modell var Ville.... Helst allra längst ut i äppleträdet.... En dag KOMMER han att trilla ner, det är jag säker på... :D Men han har en konstig förmåga att känna efter när grenarna sviktar FÖR MYCKET och har hit intills inte drattat ner... Än......

Nu är det bara matte som skall lära sig ny kamera och ladda ner i rätt format så jag kan få över bilderna till bloggen.... Suck.... Hade ju så fina bilder på killen, där han hängde ytterst i grenverket, men då var filerna FÖR STORA..... Ja ja..... Bara att plugga på.....

I lördagsnatt fick jag på första parkett iakta en yrkesgrupp som jag gärna skulle vilja framhäva som våra vardagshjältar. Våra tappra medmänniskor som arbetar inom räddningstjänsten, dvs. polis, ambulans och brandkår.... Som hjälper oss så fort något har gått som det inte ska... När vi är i nöd... När det har skett en olycka.... Som kommer och tar hand om oss, när vi brutalt blir påminda om vår litenhet... När marginalerna har varit på fel sida.....

Bild lånad från nätet....

Vid 23-tiden på kvällen kom vi fram till en olycka ute på motorvägen. Polis var på plats, men vi förstod att vi hade kommit i ett tidigt skede... Lungt och still kör vi trafikanter och ställer oss givetvis till HÖGER så att vänsterfilen skall var fri för räddningsfordon... Vilket är en självklarthet för det flesta sunt tänkande människor.... MEN så finns det ju ett visst klienter, som givetvis kastar sig ut i vänsterfilen för att se, om det möjligtvis inte går att tränga sig förbi....  Och fast en polis går mitt i vänsterfilen och placerar ut bloss, för att hålla filen öppen för räddningsfordon, så finns det vissa som inte "vill förstå".... Vilket skapar kaos framme vid själva olycksplatsen... När ambulanserna kommer, tvingas då vi andra trixa knixa oss ut på vägrenen,  för att åter skapa fri framfart... Men döm om min förvåning när ambulans nr 3 anländer i motsatt körfält.... Den stannar till, med fullt blåsljus, kliver ut för att kommunicera med polisen över vägbanan, hur räddningsaktionen skall gå till väg.... Tror ni bakomvarande trafik saktar ner??? I FULL SULA drar dom alltså om en ambulans som står intill kanten med blåljus på!!!! Jag saknar ord för mer respektlöst beteende!!! Jag blir helt mållös....

Räddningspersonalen jobbar effektivt och efter lite mer än en timma, släpps trafiken på igen... Då är det dax för nästa chock.... Jag står relativt nära själva olycksplatsen, så kön bakom mig är ju givetvis LÅÅÅÅNG.... När trafiken börjar rulla, uppmärksammar jag i backspegeln hur ett ljus närmar sig i HÖG HASTIGHET i vänsterfilen.... Japp, några genier kastar sig givetvis ut i vänsterfilen och med plattan i botten skall dom förbi hela kön, så klart.... Då det rådde BLIXTHALKA på platsen, liksom själva orsaken till att vi alla har stått där i bra över 1 timma, så undrar man ju lite lätt hur dom tänker.... Bara JAG kommer först härifrån!!!!

Ja ja.... Jag och sonen kom hem lyckligt, men ganska sent på nattkröken... MEN med ett visst förakt för mina medtrafikanter...... Jag tillhör kategorin som oxå kan trampa på plattan, MEN jag väljer mina tillfällen, och som körkortsinnehavare sedan ganska exakt 21 år, tror jag att jag besitter ett visst omdömme......

Så dagens tapperhetsmedalj går till alla er där ute som jobbar inom någon form av räddningstjänst!

På söndagsmorgonen för två veckor sedan, höll barnen och jag på att förbereda en härlig söndagfrukost i lugn och ro, då maken hade gett sig av i ottan på jakt nere i Halland. Medans jag står i köket sitter Matilda och gosar med Selma på köksgolvet. Rätt vad det är utbrister hon: -Mamma, jag tror det kommer någon..... Konstigt tänkte jag, så här dags? Klockan var ju faktiskt inte mer än 8... Jag tittar ut genom fönster och JOOO det kom någon.... Inte mindre än 5 vilda, vackra islandshästar i full karriär! (Dock inte dom som hör hemma på den här gården.) In på vår gårdsplan, ett varv runt huset och i väg.... Här var goda råd dyra! Jag ropade åt barnen att klä på sig medans jag själv var halvvägs ute genom dörren... Ut i stallet och preparerade krubbor med godis och 5 st grimmor.... Vi satte av efter rymmlingarna.... Dom hade hunnit en bra bit bort i grannskapet... Damerna hade uppenbarligen ställt in siktet på ÄVENTYR.... :D

Det var dock inte dessa pållar som var på rymmen.......

Men barnen och jag började skrammla med krubborna och ropa: -HÄSTARNA!!! varpå hela flocken tvärnitar, slänger upp huvudena, kastar om och kommer i FULL FART mot oss! :D

Sedan var det bara att traska hem med rymmlingarna och så var det lilla äventyret över.... Tänk om jag hade haft den inkallningen på beageln....

Så kommer man på oväntat besök till Finabo, så är det inte BARA Gevalia som det bjuds på..... :D

.... fredag! Underbart.... Då jag den här tiden på året, kan titulera mig lyxhustru, dvs har maken hemma som sköter om ruljansen, ser jag fram mot att komma hem i kväll till ett nystädat hus (hoppas jag,hi hi...), laga lite god mat och sedan glida lååångt ner i soffan med ett glas vin. Sedan skall vi ägna oss åt att poängdömma kvällens danser..... Efter som lillstumpan fortfarande är kraslig, så får nog MYCKET kuckelimuck-medicin införskaffas... För visst hjälper det med kuckelimuck??? :D

Visst är det bättre med minus och klart väder, än det här trista gråvädret? ;-)

I går kväll fick jag åka själv till ridlektionen eftersom Matilda är sjuk... Men vilken rolig lektion! Dressyr på schemat.... Noggranna hörnpasseringar... Och vilket samarbete vi fick till... Jag och min stilige pålle.... Väl hemkommen satt jag här svettig, smutsig och LYCKLIG!!!

Ha en härlig fredag!

Ooops... Har ju glömt att visa vad jag inredde hallen med... ;-) Passar ju bra att jag har ny kamera att fota med då.... :D Allra helst hade jag ju fotat utomhus i soligt, underbart väder, men får nu hålla tillgodo med diverse objekt inomhus för att lära mig umgås med min nya kompis....

Hittade ett perfekt litet hallbord från Bruka hos Fritsla Tyglager...

Denna lilla lykta hittade jag hos Johannas Blommor.... Love at first sight....

Spegeln fick jag av maken.... =)) Inhandlad på Blomsterdesign i Borås......

Här hemma råder det sjukstuga för tillfället. Lillstumpan har trillat dit i dunderförkylning och feber... Hostar oavbrutet.... Men vi tröstar oss att det är tur att det är denna veckan hon är sjuk och inte på sportlovet! :D

I morgon är det torsdag.... Ridlektion.... :D

Ha en bra kväll!

Två av dom bloggar som jag regelbundet läser har skickat en utmaning vidare som jag nu anammar......  

1. Hur länge har du bloggat?

Jag började blogga i augusti 2009. Hade funderat över detta ett tag och gjorde slag i saken....

2. Hur många bloggar återvänder du regelbundet till som läsare?

Jag har besökt ganska många bloggar genom åren, men vissa fastnar man för... Tror det är en kombination av bilderna och innehållet som gör att jag fastnar... ;-)

3. Av de bloggar du läser, hur många procent är dagboksbloggar?

Några av bloggarna är väl mer utformade som dagböcker, men jag har inte riktigt funderat kring just frågan....

4. Tycker folk som känner dig att du är dig själv i din blogg?

He he he... Det kanske inte är jag som skall svar på den frågan? ;-) Men jag tror nog att jag känns igen... Kanske tyglar mig något på bloggen.... :D

5. Har du hittat en gräns för hur privat du vill vara i din blogg, eller tänjs den gränsen hela tiden?

Jag har hittat en väl fungerande gräns för vad jag "bjuder" på i bloggen....

6. I vilken utsträckning bloggar du för att få bekräftelse, tror du?

Alltså, svår fråga... Har man tagit något foto som man är väldigt nöjd med, så är det ju såklart väldigt possitvit med feedback! Men på det stora hela tror jag att jag mest tycker det är väldigt skoj att skriva och tycker det är väldigt roligt om jag kan bidra med ett skratt, en känsla osv.... Och Selma är ju duktig på att bidraga med "lustiga" historier, hur livet som hundägare kan te sig ibland....

Sedan var en av de stora orsakerna till ATT jag började blogga, min sjukdom... När jag blev sjuk för 5 år sedan, så kände jag mig så fruktansvärt ENSAM i den här sjukdommen... Det fanns ingen information NÅGONSTANS.... Så jag tänkte att om jag skriver lite om min sjukdom, så har ju åtminstone dom som söker på diagnosen i dag träff någonstans, och det har ju visat sig under årens gång att det är ganska många som googlar på just den diagnosen och på så vis hamnar här hos mig... :D Så slipper man känna sig helt ensam i universum!

7. Har du träffat folk IRL (in real life) efter att ha fått kontakt med dem på bloggen?

Japp... Söta Camilla, från Holm, har varit i Finabo.... =)) Supertrevligt!!!

8. Tror du det kan vara skadligt för vissa personer att blogga?

Alltså, lagom är nog bäst... Jag tror inte det är bra att var för utlämnande...

9. Hur ser bloggandets nackdelar ut, för dig?

Eftersom jag har en ganska klar gräns om vad jag bjuder på, så ser jag faktiskt ingen nackdel.... Jaaaa, det skulle väl vara när farbror Sten är inne och ser hur mycket äpplen jag har i trädgården och tvingas plocka massa äpplen till honom... ;-)

10. Tror du att du fortfarande bloggar om två år?

Som det känns i dagsläget, så gör jag säkert det. Eftersom jag bloggar när jag har tid och lust, så känns det som en kul grej, helt enkelt.....

Utmaningen skickar jag vidare till alla er som är beredda att ta den! Jag ser med spänning fram mot att läsa era svar!