I går kväll var jag och Matilda i väg på HLR-kurs. Mycket intressant och något som ALLA verkligen borde gå med jämna mellanrum... Tänk om det så bara är EN enda gång i livet du behöver använda det, men du vet åtminstone VAD du skall göra....

Vi fick träna på en sådan här docka, men man får en viss känsla för vilken takt, vilket tryck och hur mycket luft man bör använda.

Vi fick även lära oss att av de personer som dör i trafikolyckor, så dör 70% av kvävning.... 70 %!!! Så att kolla att en person har fria luftvägar är oerhört viktigt!

Nu hoppas jag verkligen att jag slipper använda mina kunskaper, men är olyckan framme så känner jag mig förhoppningsvis lite säkrare på VAD jag skall göra....

Ha en bra dag!!!

 

Jenny

29 april 2010 08:23

Hej Carin!
Jättebra att du gått en sån viktig kurs. Med din kunskap kan du ju faktiskt rädda livet på någon! :)

Ha en bra dag Vännen!

Kraam Jenny

http://www.hemmapakrakered.blogspot.com

 

Sofia

29 april 2010 22:10

En såndär kurs är kanon att få gå, det gjorde jag förra året på jobbet...

Ibland är det ganska skönt att bara få ta det lugnt oxå, hihi..

Ha en fab Valborg nu!

Kramkram Sofia

http://signe-1.blogspot.com

 

anne

29 april 2010 22:55

Har tagit en men kommer knappt ihåg den längre, tyvärr....Skulle behöva friska upp minnet. Hoppas att ni får en härlig valborg trort att ni skall vara hemma som vi ska. Ha det gott vännen/ Kramkram Anne

http://stjarnorochchampagne.blogspot.com

 

Min plats i solen

2 maj 2010 21:41

Hej Carin!

De är väldigt bra och viktiga de där kurserna. Jag gick själv en för några år sedan och den gav mycket. Gick kursen med inriktning mot barn och som förälder känns det viktigt att veta vad jag ska göra i en nödsituation. Sedan hoppas man ju att man aldrig ska behöva använda sig utav de kunskaperna, men man vet ju aldrig.

Kram Lotta

http://minplatsisolen.blogspot.com

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Till att börja med, jag är nu förtiden en usel bloggare... Förlåt... Men fokus i livet ändrar sig, liksom intressena gör... När jag startade den här bloggen 2009, så var en av orsakerna min kroniska sjukdom, mikroskopisk polyangit, en vaskulitsjuk...

... jagar numera på de sälla jaktmarkerna... Ni som har hängt med här genom åren, har fått ta del av Selmas små äventyr... Men nu finns hon alltså inte hos oss längre.... Jag kan inte ens skriva raderna utan att börja gråta... I morgon är det 14 daga...

... och ibland känner jag att jag inte hänger med i svängarna... Hur hamnade vi i mitten av augusti...? Sommaren har gått rasande fort! Och när jag lutar mig tillbaka och tänker tillbaka, så kan jag konstatera att sommaren har varit en sådan där bra,...

... så länge jag lever... Jaa, jag tror faktiskt det! I torsdags morse ringer min goa vän Lotta... -Har ni något planerat till Valborg? Och vi hade faktiskt inga särsklida planer... -Vill ni hänga med till Haverdal för att galoppera på stranden??? Ni...

... till det yttersta... Kan man ibland hamna i funderingar kring livets mening...   Denna sista veckan, har mentalt varit en pröving... Kantad av nattsvart, outgrundlig sorg...   I söndags skedde en fruktansvärd olycka, där 52 ungdomar i frå...