Idag får jag sällskap utav Selma på jobbet. Det har ju gått strålande innan så jag hoppas att hon har vett på att sköta sig lika duktigt i dag.

Däremot var hon lite lätt pinsam i går eftermiddag... Gick bort till grannen för att prata lite. När Selma förstod vart vi var på väg blev hon överlycklig! Hem till Kira! Min bästa kompis! Åtminstone tycker Selma det, är inte övertygad om att Kira är av samma uppfattning... Selma söker förbrilt på gårdplanen efter Kira... Ingen Kira i sikte... Vi knackar på och går in, varpå Selma gör en fasansfull upptäckt... Kira är inte hemma! Hon har åkt med Husse! När det går upp för Selma att Kira inte är där sätter hon sig och TJUTER som en barnunge på golvet... Vad var då meningen med att gå hit? Om inte Kira är hemma? För att trösta sig HOPPAR hon i Kiras säng och luktar förbrilt över sängen efter Kiras doft...

Hennes lekar med en fullvuxen labbe har satt vissa spår... I söndags var det  valpkurs igen. Då skulle valparna släppas lösa för första gången och få leka med varandra... Selma hade en egen lek. Välta valp... Hon sprang i full karriär runt dom andra valparna, varpå hon tog sats, sprang fram och stäckte ut framtassarna och hoppade med framtassarna rakt i sidan på kompisarna så dom kultade runt 3 varv... JÄTTEKUL!!! Tyvärr var väl dom andra valparna inte riktigt lika roade av hennes lek som hon var...

 

Fredrik

17 september 2009 23:07

Go Semlan, visa dom bara...

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Till att börja med, jag är nu förtiden en usel bloggare... Förlåt... Men fokus i livet ändrar sig, liksom intressena gör... När jag startade den här bloggen 2009, så var en av orsakerna min kroniska sjukdom, mikroskopisk polyangit, en vaskulitsjuk...

... jagar numera på de sälla jaktmarkerna... Ni som har hängt med här genom åren, har fått ta del av Selmas små äventyr... Men nu finns hon alltså inte hos oss längre.... Jag kan inte ens skriva raderna utan att börja gråta... I morgon är det 14 daga...

... och ibland känner jag att jag inte hänger med i svängarna... Hur hamnade vi i mitten av augusti...? Sommaren har gått rasande fort! Och när jag lutar mig tillbaka och tänker tillbaka, så kan jag konstatera att sommaren har varit en sådan där bra,...

... så länge jag lever... Jaa, jag tror faktiskt det! I torsdags morse ringer min goa vän Lotta... -Har ni något planerat till Valborg? Och vi hade faktiskt inga särsklida planer... -Vill ni hänga med till Haverdal för att galoppera på stranden??? Ni...

... till det yttersta... Kan man ibland hamna i funderingar kring livets mening...   Denna sista veckan, har mentalt varit en pröving... Kantad av nattsvart, outgrundlig sorg...   I söndags skedde en fruktansvärd olycka, där 52 ungdomar i frå...