I kväll har vi genomlevt en annorlunda afton... Helt stilla, helt tyst... TV:n har gått sönder. Paniken sprider sig! Ingen TV!!! Vad gör vi nu?!?

Vi satte oss alla fyra likt en rad fågelholkar och visste till en början inte riktigt vad vi skulle ta oss för. MEN på grund av den uteblivna underhållningen från TV:n tvingades vi att umgås i stället! Till en början ganska ovan känsla, men efterhand en ganska behaglig upplevelse. Att få prata till punkt. Utan att bli avbruten av någon hysterisk person som givetvis tror att just DOM är den nya idolen... Jag kan nog faktiskt rekomendera alla att testa detta. Som ett expriment. 

Jag kan många gånger känna att jag och maken inte hinner prata ordentligt med varandra. MEN om man lät TV:n vara avstängd så är man nog på rätt väg... Man slipper ju åtminstone se Anna Anka som för övrigt är veckans snackis... På något sätt återkommer disskutionen kring fikabordet alltid till Anna Anka! Ett som är säkert är att hon har lämnat eftertryck! Jag har fortfarande inte riktigt kommit underfund med om det bara är humor på låg nivå... Ett är då säkert! Hon står för allt det jag INTE står för!!!

 

Linda

18 september 2009 09:26

Anna är största snackisen här med kn ja lova! har kollat på avsnittet två gånger! Man vill ju bara va som dom!!! -INTE... haha

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Till att börja med, jag är nu förtiden en usel bloggare... Förlåt... Men fokus i livet ändrar sig, liksom intressena gör... När jag startade den här bloggen 2009, så var en av orsakerna min kroniska sjukdom, mikroskopisk polyangit, en vaskulitsjuk...

... jagar numera på de sälla jaktmarkerna... Ni som har hängt med här genom åren, har fått ta del av Selmas små äventyr... Men nu finns hon alltså inte hos oss längre.... Jag kan inte ens skriva raderna utan att börja gråta... I morgon är det 14 daga...

... och ibland känner jag att jag inte hänger med i svängarna... Hur hamnade vi i mitten av augusti...? Sommaren har gått rasande fort! Och när jag lutar mig tillbaka och tänker tillbaka, så kan jag konstatera att sommaren har varit en sådan där bra,...

... så länge jag lever... Jaa, jag tror faktiskt det! I torsdags morse ringer min goa vän Lotta... -Har ni något planerat till Valborg? Och vi hade faktiskt inga särsklida planer... -Vill ni hänga med till Haverdal för att galoppera på stranden??? Ni...

... till det yttersta... Kan man ibland hamna i funderingar kring livets mening...   Denna sista veckan, har mentalt varit en pröving... Kantad av nattsvart, outgrundlig sorg...   I söndags skedde en fruktansvärd olycka, där 52 ungdomar i frå...