I Finabo har vi två katter.... Doris och Ville. Ville är en ung man med bestämda åsikter om hur dagarna skall tillbringas... Äta, sova, vakta  gårdsplanen och möjligtvis jaga en liten mus....Ungefär i den ordningen.... Har han tur kan han ibland lura av syrran en liten mus, då hon har en helt annan agenda på sin dagordning.... Jaga, jaga, äta och sedan sova.....

Han agerar oxå vaktpost, då han gärna intar dörrmattan och noggrant studerar vem som försöker inta Finabo... Omöjligt att göra det utan att genomgå Villes närgångna kontroll...

Annars när han vill vara lite mer diskret intar han buskarna och ligger där under och lurar ända tills man är riktigt nära inpå, DÅ rusar han fram för att se om hans skräckinjagande person möjligtvis kan skrämma någon lite... I varje fall hoppa till.....

Som sagt, han har i varje fall tagit det till sin uppgift att hålla koll på gårdsplanen så inte vilket löst folk som helst passerar....

I går kväll skulle Matilda ta sig en tur på Ronja.... Uppenbarligen ingick Ronja i skaran löst folk, som Ville inte tycker skall husera hur som helst på vår gårdsplan..... Vi ser i ögonvrån hur katten kryper i hop för att sedan komma studsande på sidan mot Ronja.... Med ryggen krökt för att inge respekt.... Ronja? Hon bara fnös.... - Jösses......

 

anna

4 oktober 2011 10:48

Så söt!!!!

Vår katt är så osocial som man bara kan bli...

Önskar dig en fin dag :)

http://coolaannna.blogspot.com

carin johansson

4 oktober 2011 10:53

:D Ville är EXTREMT social! I morses när jag kom ut i stallet hade han en klagosång på minst 5 minuter, för att syrran, Doris, minnsan hade slarvat och sovit ute HELA NATTEN! Jösses, vad han skällde och gnällde ända tills syrran kom inlurvandes på gårdsplanen.... Ordning och reda!

 

Christel

4 oktober 2011 16:05

Tänk att vara katt. Vilket glidarliv!

http://www.underminhud.wordpress.com

carin johansson

4 oktober 2011 16:07

Precis! Har alltid sagt att i mitt nästa liv vill jag vara katt i Finabo... :D

 

Lotta

5 oktober 2011 03:54

I djurens värld...! Kattern kan ju vara så coola. Min favvis när jag var liten tjej var Aristocats. O'Malley var min favorit...;)

Kram

http://www.charmigacharlie.blogspot.com

carin johansson

5 oktober 2011 08:49

O´Malley... Coolaste katten ever.... :D

 

Min plats i solen

5 oktober 2011 08:26

Doris och Ville är helt klart de coolaste stallkatterna som finns. :) Minns när ni fick hem de där små knytena. Hur små de var. Och nu stora och ståtliga. :)

Vi har två katter inomhus (och några stallkatter) och det är intressant det där vilka personligheter de är och vilka vanedjur. Det ska vara som det alltid är liksom. Äldsta dottern måste stänga dörren till sitt rum vrje morgon innan hon går till skolan numera eftersom vår minsta katt har gjort det till en sport att gå in i dotterns rum och sno alla hennes gosedjur som hon har på sin säng. Hon tar dem och sticker iväg allt hon kan och gömmer dem i huset. Hos yngsta dottern hoppar hon upp på hennes sminkbord och slår ner hennes små parfymflaskor och nagellack och spelar någon form av bowling med dem i hela huset. Med ens ser vårt hus ut som om vi hade småbarn igen med saker som ligger precis överallt i huset. ;)

Ta hand om dig vännen!

Kram Lotta

http://minplatsisolen.blogspot.com

carin johansson

5 oktober 2011 08:48

:D Ja, tänk vad små och yviga dom var när dom kom... För ganska så exakt 1 år sedan... Jösses...

Vilket busfrö till katt ni har! :D Hade oxå en sådan misse en gång... Hobbe... Fast han hade som sport att välta ner blomkrukorna i stället...

 

Catrin

13 oktober 2011 22:21

Jo, set vill nog till större kissar innan Ronja ens höjer på sina prinsessögonbryn. Typ en tiger eller så...

carin johansson

14 oktober 2011 06:21

MINST!!! :D

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Till att börja med, jag är nu förtiden en usel bloggare... Förlåt... Men fokus i livet ändrar sig, liksom intressena gör... När jag startade den här bloggen 2009, så var en av orsakerna min kroniska sjukdom, mikroskopisk polyangit, en vaskulitsjuk...

... jagar numera på de sälla jaktmarkerna... Ni som har hängt med här genom åren, har fått ta del av Selmas små äventyr... Men nu finns hon alltså inte hos oss längre.... Jag kan inte ens skriva raderna utan att börja gråta... I morgon är det 14 daga...

... och ibland känner jag att jag inte hänger med i svängarna... Hur hamnade vi i mitten av augusti...? Sommaren har gått rasande fort! Och när jag lutar mig tillbaka och tänker tillbaka, så kan jag konstatera att sommaren har varit en sådan där bra,...

... så länge jag lever... Jaa, jag tror faktiskt det! I torsdags morse ringer min goa vän Lotta... -Har ni något planerat till Valborg? Och vi hade faktiskt inga särsklida planer... -Vill ni hänga med till Haverdal för att galoppera på stranden??? Ni...

... till det yttersta... Kan man ibland hamna i funderingar kring livets mening...   Denna sista veckan, har mentalt varit en pröving... Kantad av nattsvart, outgrundlig sorg...   I söndags skedde en fruktansvärd olycka, där 52 ungdomar i frå...