Det var väldigt var blyga ni var! Endast två som gav sig till känna....

Härom morgonen när jag sprang ut till hästarna fick jag faktiskt med mig kameran och det var så otroligt vackert ute, så det nästan gjorde ont... Hade lust att ringa chefen och säga att jag inte kunde komma förrän senare! Just gryningen är en så otroligt vacker del av dagen!

Morgondimma över Finabo.... Man kan nästan tro att man befinner sig i en saga...;-)

I går kväll var det ridlektion. Tydligen hade de flesta fått förhinder så vi var endast TRE som red! Som en privatlektion i stor sett! Så nu kan man nog lungt räkna med träningsvärk... Har inte hunnit känna efter än...;-)

I kväll åker vi till Skephult och hälsar på Erika med barn. Skall bli så roligt att träffas!

Ha en underbar dag!

 

Therese

7 oktober 2009 08:06

Hej Carin
Även jag har hittat till din blogg.
Väldigt mysig läsning såhär på morgonkvisten.
Kram/Therese

 

Carin

7 oktober 2009 08:10

Hej och tack Therese! Det värmer...
Kram

 

Linda

7 oktober 2009 09:19

Jag checkar varje dag... Hehe... Som du vet.. Hör av mig när Cocosbollen fått på sin tappsko... Då kan vi snacka träningsvärk ;)

 

Carin

7 oktober 2009 09:23

Ha ha ha! Gör det! Känner redan hur ont jag skall få...;-) Kram

 

Sören

7 oktober 2009 23:42

Hej Carin ! Pappa Ingemar tipsade om den här fina bloggen. Jag får erkänna att jag mest ser på dina fina bilder. Det är ju nu på hösten man fångar de bästa färgerna. Jag tror inte du har fått dina fina fotokunskaper från farsan även om han varit med på SoIS fotokurs ett antal ggr. Brättingstorpshälsningar från Sören

http://sorenfag$telia.com

 

Carin

8 oktober 2009 06:18

Hej och välkommen Sören! Roligt att höra att du hittat hit! Du har helt rätt, färgerna är ljuvliga så här års... Även jag börjar inse det... Kan det vara ålern?

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Till att börja med, jag är nu förtiden en usel bloggare... Förlåt... Men fokus i livet ändrar sig, liksom intressena gör... När jag startade den här bloggen 2009, så var en av orsakerna min kroniska sjukdom, mikroskopisk polyangit, en vaskulitsjuk...

... jagar numera på de sälla jaktmarkerna... Ni som har hängt med här genom åren, har fått ta del av Selmas små äventyr... Men nu finns hon alltså inte hos oss längre.... Jag kan inte ens skriva raderna utan att börja gråta... I morgon är det 14 daga...

... och ibland känner jag att jag inte hänger med i svängarna... Hur hamnade vi i mitten av augusti...? Sommaren har gått rasande fort! Och när jag lutar mig tillbaka och tänker tillbaka, så kan jag konstatera att sommaren har varit en sådan där bra,...

... så länge jag lever... Jaa, jag tror faktiskt det! I torsdags morse ringer min goa vän Lotta... -Har ni något planerat till Valborg? Och vi hade faktiskt inga särsklida planer... -Vill ni hänga med till Haverdal för att galoppera på stranden??? Ni...

... till det yttersta... Kan man ibland hamna i funderingar kring livets mening...   Denna sista veckan, har mentalt varit en pröving... Kantad av nattsvart, outgrundlig sorg...   I söndags skedde en fruktansvärd olycka, där 52 ungdomar i frå...